Translate

onsdag 25 april 2012

Min stad.

Den här gatan är en av de äldsta, det är min promenadgata på väg från tandläkaren ned till torget.
Glad att det inte revs under hysterin på 70-talet. då många fina, trä och stenhus hus revs för bygge av bl.a. bankkollosserna som inte gör en människa glad.Än mindre med  tanke på bankernas  behandling av
sina kunder idag. 

Detta är cafeet Kalle på Spången mycket populärt.
Än har inte uteplatserna kommit fram.

Det rosa huset och det ljusa med gavlen var en gång min arbetsplats.
Som elev trillade jag piller. vägde huvudvärkspulver i små kapslar m.m.
Det luktade apotek, även av oss.
Jag har verkligen fått vara med om en utveckling.

Är väl lite nostalgisk skadad,tycker Apoteken i dag  är mer kosmetiskt inriktade än medicinskt speciellt med  tanke servisen
Tydligen rädda för att  ha medicin på lager.



                           
                    Torget med konstverket ASEA STRÖMMEN
                       Så såg det ut när alla cyklade hem från jobben
                                         på 50-60 talet.
                                     


                                                                                                      
                                         

                                   Stadshotellet i bakgrunden

2 kommentarer:

  1. Åh, det är ju min barndomsstad...jag bodde där till 1978. Jag visste inte att du bor i Västerås. Har ett svagt minne av apoteket där. På Stadshotellet var jag varje Luciamorgon innan skolan. Pappas arbetsgivare ordnade alltid Luciafirande för sina anställda där.
    Kul att se bilderna!

    SvaraRadera
  2. Skönt att det finns lite gammal bebyggelse kvar. I Sth har vi kulturmärkta hus på Söder runt Sofia kyrka.
    De gamla mysiga kvarteren i Klara (ovanför Sergels torg) revs ju för många år sedan och där finns nu bara urtråkiga bankpalats och liknande och de gör ju ingen människa glad. Området är heldött.
    Kram

    SvaraRadera